Rucklet får nytt tak

Stugans äldsta del är från 1966 och takpappen är original, således 42 år gammal och hög tid att ersättas med ny papp. Otroligt nog har vi inte haft något läckage men när spikarna är på väg upp genom pappen känns det som att det är dags att sluta lita på turen. =)

Redan under semestern plockades delar av panelen bort men då den planerade takhelgen bokstavligt talat regnade och blåste bort har det varit en mindre snygg lösning med plast för att hindra regnet från att tränga in.

Den gamla pappen var lätt att få bort och var torr och spröd. Ganska snart låg en stor hög med gammal papp på marken och det var dags att inspektera råsponten. Endast ett par rader råspont nere vid takfoten behövde ersättas då de var lite angripna. 

Spikreglarna för gaveln var ganska dåliga och fick bytas ut. Värst var denna spikregel som i det närmaste pulvriserades när jag bröt loss den. 42 års väder och vind hade gjort sitt.

Otaliga getingbon fanns det under råsponten. Lyckligtvis var alla övergivna för det var ingen som protesterade när vi började plocka bort dem. Skulle någon haft invändningar hade vi övertygat dem med Doom Super och visat vem som bestämmer. =)

Lyx som takfotsplåt fanns inte tidigare och hängrännor var det inte tal om. Bror T fick rycka in och återuppleva gamla tider som plåtslagare. Hängrännor kommer att komma upp senare.

När pappen började komma på plats kom folkölen fram. Inget grovarbete utan pilsner, om än på burk. Pappen köpte vi på Byggmax och kommer från Trebolit. Helt ok att arbeta med och till ett vettigt pris. Kanske inte samma kvalitet som Mataki eller Icopal, men då vi inte har några ventiler eller annat som ställer till det kändes det ändå som ett säkert kort.

Ny fjällpanel kom på plats och målades med svart täcklasyr. Även den från Byggmax. Tanken är att hela det mörkbruna huset ska bli svart under nästa år. Kändes skönt att få upp ny panel då den gamla var i väldigt dåligt skick.

Skräpvirke och papprullarna som var inne i... papprullarna, (ja ni förstår säkert) eldades upp i tunnan på tomten. När det flammade som värst kunde inte gubbarna från stugorna en bit bort låta bli att komma förbi för att se hur arbetet hade gått. Det är svårt att dölja ljudet av 1500 pappspik som spikas i så de hade väl hört jobbet under dagen.